Musikens sinnlighet hotar förnuft, moral och hälsa. Det är en idé som ständigt återkommer i kulturhistorien. Kring sekelskiftet 1900 kombineras den med sexualvetenskapens och psykoanalysens idéer, och det sätter spår i skönlitteraturen. Det gestaltas bland annat i Tolstojs kända kortroman "Kreutzersonaten". Många finner boken svårsmält – inte minst Tolstojs egen hustru Sofia Andrejevna, som skrev en egen berättelse på temat musik och utomäktenskaplig attraktion: Sång utan ord.

Axel Englund är professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet, och hans omfattande forskning rör sig kring förhållandet mellan litteratur och musik, främst från modernismen och framåt. Doktorsavhandlingen handlade om musik som motiv och influens i Paul Celans diktning, liksom tonsättningar av hans verk. Den publicerades i bokform 2012, "Still songs: Music in and around the poetry of Paul Celan". Två senare böcker är "Mörkerstråk. Lyrik och musik i det tyska 1900-talets skugga" (2020), om bland annat Rilke, Nelly Sachs och Ingeborg Bachman, och Deviant Opera. Sex,power, and perversion on stage (2020). Den handlar om erotiserad makt, fetischer och sadomasochism i samtida uppsättningar av operans kärnrepertoar. För närvarande forskar Axel Englund om musik och musicerande i den tidiga 1900-talsromanen (till exempel Mann, Proust, Musil). Det är resultat från denna pågående forskning, denna gång om Tolstoj, han tar upp i sitt föredrag den 16oktober.

Onsdag 16 oktober, kl. 18.30, Rigagatan 14 (T-bana Karlaplan). Öppet för alla intresserade och fri entré, men 70 kr för den som vill delta i eftersits. Förhandsanmälan är inte nödvändig men önskvärd, särskilt om man vill delta i eftersitsen. Anmäl till unn.hellsten@gmail.com.

‍