Riddarromanens uppkomst brukar förläggas till sent 1100-tal, det litteraturintresserade hovet i Champagne och författaren Chrétien de Troyes. Han kombinerade keltiska sagor om kung Artur med den nya höviska synen på kärlek, och skrev på folkspråket – fornfranska -- verk som Èrec och Énide, Riddaren av kärran och Riddaren av lejonet. Efterföljare på både franska och andra språk som tyska, engelska, isländska, nederländska kom ganska snart, till exempel Tristan och Isolde eller Parsifal. På svenska uppträder riddarromanen med de så kallade Eufemiavisorna, men först i början av 1300-talet.

Sofia Lodén har forskat om riddarromanens spridning i Europa, från 1100-tal till 1500-tal. Även om ursprunget är franskt är det fel att bara tala om översättningar, menar hon. Snarare rör det sig om en gemensam genre som starkt bidrar till att skapa ett slags europeisk enhetskultur. En forskningsartikel av Sofia från 2022 har den talande titeln ”How French is a Medieval French Romance?” Denna gemensamma föreställningsvärld lever ett rikt liv än i dag, med stark förankring i barn-, ungdoms- och populärkultur. En annan artikel från 2022 av Sofia heter ”In the Ancient Days of Sagas: AstridLindgren and the Legacy of Arthurian Romance”.

Sofia är verksam vid Stockholms universitet, men också knuten till Centre for Medieval Studies i Bristol. Hon är också ledamot i Forskningsberedningen, vice ordförande i Sveriges Unga Akademi och sedan 2024 styrelseledamot i Stockholms Humanistiska Förbund.

Mötet äger alltså rum torsdagen den 25 april kl.18.30 på Rigagatan 14. Fri entré och öppet för allmänheten. Efter föredraget kan man delta i en eftersits med ett glas vin, bröd, ost etc. för 70 kr. Förhandsanmälan är inte obligatorisk men mycket önskvärd, särskilt om man vill delta i eftersitsen. Anmäl till unn.hellsten@gmail.com.

‍