"En pionjärstudie med framtiden för sg som referesnverk." Så skriver litteraturvetaren och kritikern Alexandra Borg i en understreckare i Svenska Dagbladet den 27 december om boken "Humanister i offentligheten". En av bokens författare, universitetslektorn Ragni Svensson, berättar om den på ett möter i Stockholms Humanistiska Förbund den 12 april nästa år. Den som redan nu vill sätta sig in i ämnet och få en försmak av mötet kan alltså söka upp artikeln i Svenska Dagbladet.

Boken är samskriven av tre författare, förutom Ragni historikerns Johan Östling och idéhistorikern Anton Jansson. Dern handlar om hur ämnen från humanistisk forskning på många sätt stod i centrum för det offentliga samtalet under andra hälften av 1900-talet, framför allt 60- och 70-talet. Specialundersökningar ägnas till exempel pocketbokrevolutionen, tv-programmet Fråga lund, bokcafeer och arbetarrörelsens bokcirklar.

Alexandra Borg är som sagt mycket positiv. Hon placerar boken i ett relativt nytt forskningsområde,  humanistisk kunskapshistoria.: "En kunskapshistoriker gör självaste humaniora till studieobjekt." Två saker menar hon särskiljer boken från andra liknande studier. Den ser bortom universitetets murar.  Den har frigjort från ett vanligt idéhistoriskt perspektiv, "synen på xx under xx", utan fokuserar i stället på hur kunskapen cirkulerar i samhället.

På några punkter efterlyser hon dock en djupare diskussion. Bokens författare polemiserar mot uppfattningen om att humanistisk forskning marginaliserades under efterkrigstiden och menar tvärtom att den tog stor plats i det allmänna medvetandet. Men här tycker Alexandra Borg att man kunde ha tagit lite allvarligare på marginaliseringstesen. Hon hänvisar till Hampus Gustavssons avhandling från 2020, "Folkhemmets styvbarn. Humanioras legitimitet i svensk kunskapspolitik 1935-80" (2020) som mycket grundligt försöker visa att humaniora  blev politiskt och ekonomiskt eftersatt i forskningspolitiken efter andra världskriget och årtionden framåt (ja, fram till idag!). "Humanister i offentligheten" hade mått bra av en mer energisk diskussion av de resultaten. Alexandra Borg hade också gärna sett en diskussion om hur kunskap förändras när den flyttar från plattform till plattform i samhället.

Det man naturligtvis också vill diskutera mer är läget i dag. Har humanistisk kunskap i dag en lika central plats i det allmänna medvetemnadet som på 1960- och 70-talen? Hur är villkoren för humanistisk kunskapsspridning när nätet styr så mycket av kommunikationen? Är humanisters tal om marginalisering också i dag mest ett uttryck för ogrundad självömkan? Ja,. det får vi diskutera med Ragni Svensson den 12 april - hon har lovat att komma in på 2020-talet också!