Nina Wormbs problematiserade alla uppfattningar. Teknisk utveckling kan vara betydelselös om det inte  finns institutioner som kan bära den och samhällen som väntar på den. Svenskarna Georg och Edvard Scheutz konstruerade t ex på 1850-talet en i princip fungerande dator. Den tillverkades i två exemplar, ingen ville ha den. Teknikhistorisk forskning i dag ser därför lika mycket på användning och på att laga och underhålla som på ren utveckling och innovationer. På frågan om sin egen tekniksyn var Nina Wormbs, som hon medgav, rätt undanglidande. Men hon varnade för överideologin att "ny teknik är bra teknik" - nej "det bör vi INTE vara eniga om", sa hon i den ganska långa diskussion som följde på föredraget. Det framgick också att hon tyckte mycket illa om Elon Musk.

Mötet med Nina Wormbs gav många perspektiv. I dagarna har Henrik Berggren och Eva Krutmejer publicerat en ny bok om svenska innovationer, sedan 1800-talet och framåt (se stor presentation i Dagens Nyheter den 30 januari). Av referaten att döma har de i grunden samma synsätt som Nina Wormbs: vilket samhälle kunde bära upp uppfinningarna? De lyfter fram för Sveriges del bland annat den traditionellt breda läskunnigheten, öppenhet inför utländska influenser, platta organisationer, värnandet om äganderätt och samverkan mellan stat, universitet och företag. Det är ju inte säkert att Berggren och Krutmejer har rätt i allt, men det är nog säkert att teknikhistoria är lika mycket socialhistoria.

‍

‍

‍

‍

‍

‍

‍

‍

‍